Träningsvillighetens baksida

En av dom saker jag tror kommer bli en utmaning med Dusty är att han är väldigt på om han inte får träna och någon annan av hundarna får göra något och då kan det bli en riktig svårighet att ha honom med när andra tränar. Så länge det handlar om att mina andra hundar får leta godis så går han inte alls igång och han klarar också att jag slänger godis till dom andra utan några som helst problem som det är just nu.

Men redan första veckan hos oss så märkte jag att han är ytterst intresserad av när jag gör något med någon av dom andra. Spelar ingen roll vilken hund. Han verkar ha ett sjätte sinne för när det är träning på gång. Om jag ropar på honom när han har gått och lagt sig för att han ska hänga med ut om vi tex ska åka någonstans då kan han bara lyfta ett ögonbryn lite och sen snarka vidare oavsett om dom andra hundarna rusar ut. Men lyckas han snappa upp minsta tecken på att jag ska låta någon av labbarna jobba på något sätt då är han vips uppe på fötterna och sitter intill mig och tittar förväntansfullt. Han tycker alla ord jag säger till tjejerna är intressanta typ Stå, Ligg osv, ord som han inte alls kan själv.

Magic var likadan som liten men hon gick främst igång på Abby och inte på Timjan. Troligen för att Timjan hade hon väldig respekt för och stack inte fram och störde henne när hon tränade eller sprang på promenaderna. Det hade straffat sig 😉 .

Abby smög hon på och hon tålde inte alls att jag engagerade mig i henne vilket var ganska svårt då jag fortfarande var med i landslaget med Abby när Magic var liten valp. Det som främst hjälpte med Magic var träning av impulskontroll tillsammans med bäddträningen och det hjälpte så pass mycket att jag kunde ha henne med på kurserna och hon fick ligga med i bädden och även så småningom så klarade hon att ligga i bädden när Abby jobbade också.

Bur funkade inte bra med henne från början. Främst för att jag hade lite för bråttom att försöka få det att fungera tror jag. Var ju tvungen att ha med hundarna på jobbet med kursverksamheten och i bilen blev det för kallt att vara för dom.

Nu ska jag träna Dusty på flera olika sätt för att han ska klara att vara med utan att gå upp i varv. Men jag måste också tänka på att inte utsätta honom för för mycket utmaningar här känner jag. Det gäller att försöka ha fingertoppskänsla för vad just den här lilla mannen klarar och vad som på sikt inte är så bra kanske. Detta är nog den största utmaningen med Dusty som jag har sett hittills i alla fall.

På filmen är han ca 10 veckor och det inte så utmanande för honom och det är också meningen. Han känner igen delar av träningen och han har redan från början vant sig vid att jag säger den hundens namn som ska få belöningen. Magic är lugn vid sidan om så det känns som en bra början. Fortsättning följer.

https://www.youtube.com/watch?v=R7tjIFb_Vl4&feature=youtu.be

 

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Dela nyheten på sociala medier

Fler Nyheter

Blogg

Centrerade stopp (och raka linjer)

När jag tränade min förra labradortjej Abby så var det en sak som jag inte var så nöjd med, ja, det fanns flera saker i

Sötnosen Tracy
Blogg

Lekfullhet bygger fria följet

  Den här filmen ovan är från en träning i helgen med Tracy. Att bygga ett fritt följ med Tracy är en av de saker